Den där grejen häromdan, det där om att det var en sak jag inte ville skulle komma ut som kom ut ändå, har löst sig. Personen erkände att det var hon, eller det var vad hon trodde iaf (hon var inte sitt nyktra jag när det hände). Och hon bad 1000ggr om ursäkt, hon kände sig jättedum och lovade att det aldrig skulle hända igen.
Visst, det var inte schysst det hon gjorde. Verkligen inte. Men det har hänt en gång, kommer aldrig att hända igen. Och eftersom jag inte vill bråka med någon så låter jag det rinna ut i sanden. Alla gör ju misstag, right? Jag gjorde misstaget att berätta det för några. Hade jag inte gjort det hade jag inte haft detta problemet just nu. Men alla förtjänar en andra chans.
Men grejen är att det finns folk som tycker jag är helt dum i huvudet för att jag förlåter personen. Och säger typ "Hur fan kan du lita på henne?! Är du dum eller?".
Men jag vill inte bråka med någon. Den här tjejen har alltid vart schysst mot mig, hon har aldrig svikit mig förut. Det har hänt en gång. Ett misstag, som aldrig kommer hända igen.
Jag vill ge henne en andra chans. Okej, om hon gör det igen då kan vi börja snacka om saken. Men som sagt, jag vill inte bråka med någon.
Nu sitter jag här, och är as nere för att en person vägrar prata med mig. Personen typ hatar mig eller något. Jag orkar verkligen inte, jag vill ha det som vanligt igen.